HEAP är en akronym för Hampered Effluent Accumulation Process, (den upplagring som uppstår när man försöker stoppa ett flöde i slutänden)
Man förstår principen ganska bra om man tänker sig att man öser sand på ett bord.
Samma sak inträffar vid en kontinuerlig import av ämnen som inte har någon gasfas till ett område. Alltså inte bara fosfor, utan även många andra, mer vanliga ämnen.
Ett diagram som beskriver processen
I detta sammanhang är fosfor och kväveoxider (NO3) särskilt viktiga, eftersom ett läckage av sådana i omgivande vatten leder till förorening och övergödning.
Fosfor är en begränsad resurs, med en tillgänglighetshorisont på omkring 130 år med dagens energipris. Därför är det synnerligen olämpligt att slösa.
HEAP-effekten kan bli/är särskilt kännbar på två systematiskt skilda ställen i vårt samhälle:
I tätortsområden, där man hela tiden importerar mat (som innehåller bl.a. fosfor) till invånarna, och försöker stoppa utsläppen genom att omvandla dem till slam i reningsverken. Slammet läggs sedan på tipp eller på närbelägna åkrar.
I områden där man har importjordbruk, dvs. där djurfodret importeras. Exempel på sådana områden är svinuppfödningen i Lagaåns, Helgeåns och Braåns avrinningsområden. Cirka 60% av Sveriges mjölkproduktion sker också i dessa områden. Sveriges djurtätaste område är Listerlandet utanför Sölvesborg. Någon som har hört talas om problemen i Laholmsbukten eller Hanöbukten?
Detta finns närmare beskrivet i:
och
Günther, F., 1998. Phosphorus management and societal structure. Vatten, 98:3
Själva principen hittar man beskriven i:
von Bertalanffy, L., 1973. General Systems Theory Penguin.
och
Odum, H. T., 1983. Systems Ecology Wiley, New York (där det kallas von Bertalanffy-tillväxt)
| Kretsloppskursen |
| Kretslopp i vårt samhälle? |
| Kretslopp i biologiska system |
| Varför uppkommer kretslopp? |
| HEAP-effekten |
| Vårt samhälles "kretslopp" |
| MIFSLA-beteendet |
| Kretsloppssamhället |
Sök på denna nätplats!
Skriv in det du söker efter nedan!
Vill du få nyheter från Holon?
