Medelinnehåll av växtnäringsämnen i olika fraktioner av avloppsvatten.Som man kan se på denna sida och i tabellen nedan, åstadkommer det traditionella VA-systemet en rening som gör att fosformängden per person blir lika stor som den som finns i orenat gråvatten. Detta systems 'verkliga' funktion är således i bästa fall att ta bort urin och fekalier från gråvattnet. Jag kallar detta MIFSLA-metoden för avloppsrening (Mix First and Separate LAter). Samma sak skulle kunna åstadkommas mycket enklare med hjälp av en källseparerande toalett.
|
Urin
|
Fekalier
|
Gråvatten
|
Avloppsvatten
efter 90 % fosfor och 25 % (50%) kväverening
|
|
Växtnäringsämnen, årsproduktion per person
|
4,11 kg N
0,6 kg P
|
0,7 kg N
0,1 kg P
|
0,4 kg N
0,1 kg P
|
4 (2) kg N
0,1 kg P
|
|
Volym
|
405 liter
|
50 liter
|
65 400 liter
|
144 600 liter
|
|
Konc. N (mg/l)
|
10 100
|
14 000
|
6,7
|
0,73 (0,3)
|
|
Konc. P (mg/l)
|
1 450
|
2 150
|
2,1
|
0,01
|
|
N/P - kvot
|
7
|
7
|
3
|
70 (30)
|
|
Övrigt
|
Steril från början
|
Stor risk för patogener
|
Lämpligt för biologisk
rening
|
Patogena koncentrationer av vissa virus
|
|
Användning
|
Lämpligt som gödselmedel
|
Bör efterkomposteras
|
|
Direkt olämpligt för kvävebegränsade hav
|
En jämförelse visar att gråvattnet är ganska likt det vatten som dräneras från jorbruksmark, ett vatten som brukar anses mycket lämpligt att rena med hjälp av växter i s.k. buffertzoner (Mander).
|
Växtnäringsämne (mg/l)
|
USA:s
större floder
(Baker)
|
Avrinning från jordbruksmark
(Baker)
|
Medelinnehåll i BDT-vatten |
Renat vatten från reningsverk
|
|
N
|
0.09 (nitrat)
|
15
|
7
|
27 (15)
|
|
P
|
0.13
|
7
|
2
|
0.4
|
|
N/P kvot
|
0.7
|
2.1
|
3.5
|
67.5 (37.5 )
|
|
